Vivlar » Ultimata Guiden

Curculionidae, som i mer vardagligt tal kallas vivlar, ingår i ordningen skalbaggar och tillhör en familj som omfattas av fler än 60 000 arter. I Sverige finns endast runt 500 kända arter av vivlar, som även går under benämningen snytbaggar.

Snabbguide Vivlar

  • Vivlar är en slags skalbaggar
  • Det finns cirka 500 arter av vivlar i Sverige
  • Smeknamnet snytbagge beror på vivelns långsmala huvud som kallas för snyte
  • Viveln tar sig ofta in i ett privat hem via produkter som köpts i affären
  • För att förebygga angrepp – kontrollera alla spannmålsprodukter
  • Vivlar går att bekämpa med levande organismer i form av nematoder

Vi rekommenderar

Fakta om vivlar

Vivlar finns i princip över hela världen, undantaget delar av Grönland. I Sverige finns det omkring 500 kända arter som tros vara bofasta.

Vissa arter består av enbart honor, som öronviveln till exempel. Hos denna art sker en förökning trots att honornas ägg inte har blivit befruktade.

Andra arter, som korn- och risvivlar är vanliga skadegörare i miljöer som involverar spannmål och ris. Det är dock främst larverna som gör skada, även om både larver och fullvuxna vivlar livnär sig på såväl rötter som blad.

Vivlar eller snytbaggar – vilket namn är korrekt?

Att vivlar även kallas för snytbaggar beror på en förlängning av huvudet som mynnar ut i ett slags ”snabelformat snyte”. I spetsen sitter vivlarnas käkar och snytets längd och bredd varierar, från kort och brett till långt och smalt.

Båda namnen kan användas, även om vivlar (eller dess vetenskapliga namn Curculionidae) är det som är mest korrekt.

Olika vivelarter

Öronvivel, kornvivel och risvivel är några av de arter som kan påträffas i Sverige och som också kan orsaka skada.

Öronviveln

Öronviveln till exempel, kan orsaka stora skador på den typen av växter som även lockar andra skadeinsekter till sig. I detta fall för att avsluta det som öronviveln har påbörjat, vilket oftast leder till att växterna dör.

Just öronvivelns gnagmärken är ganska lätta att se och känna igen, även om det snarare är själva rotsystemet än bladen som får ta mest stryk.

Ett sätt att känna igen öronviveln på är dess korta snyte och dess något tröga rörelser.

Kornviveln

Även kornviveln är en vanligt förekommande skadeinsekt som fördrar att gå loss på spannmål och risprodukter. Faktum är att kornvivelns hela utvecklingsfas sker i ett ris- eller sädeskorn.

Något som är kännetecknande för kornviveln är att den inte är flygkunnig.

Risviveln

Risviveln är, likt båda sina ovanstående vänner, även den en vanlig skadeinsekt som likt kornviveln gärna håller till i närheten av ett spannmåls- eller rislager.

Det som kännetecknar risviveln är de gula fläckarna som sitter på bakkroppens ovandel och som vanligtvis är fyra till antalet. Dessutom är risviveln flygkunnig.

Beteende och spridning

Under sommarens varma månader kan virveln ta sig in i ett bostadshus, vilket oftast sker via en krukväxt eller via ett öppet fönster. Både larver och fullvuxna vivlar livnär sig på främst rötter, även om de också angriper växternas blad.

Vivlar är oftast markdjur och vissa arter har en population som består av uteslutande honor. I det fallet kan alltså honorna föda ägg som inte kräver befruktning för att fortplantning ska ske.

Detta fenomen, med en ensam hona som befruktar sig själv, kallas partenogenetik; ett fenomen som innebär att en enda öronvivel kan skapa tusentals nya vivelindivider helt själv.

Vivlar besitter inte själva förmågan att förflytta sig särskilt långt av egen maskin, vilket gör att de är beroende av mänsklig aktivitet och interaktion för att komma till en trädgård och därmed få tillgång till dess växter.

Spridningen av vivlar sker dessutom via den internationella handeln med växter och jord, men också lokalt mellan konsument och butik samt från konsument till konsument.

Fortplantning och levnadssätt

Vivelns larver lever i jorden där de livnär sig på växternas blad och rotsystem.

Majoriteten av alla arter som förekommer i Sverige är växtätare och ofta specialiserade på en särskild växt som de uteslutande håller sig till. Det finns förstås undantagsfall som är mindre kräsna och äter olika typer av växter.

Utseende

Vivlar är små skalbaggar vars huvud är förlängt och kallas snyte. I spetsen på snytet sitter vivelns käkar och längst ut på snytet sitter antennerna.

Flertalet arter kan fälla in antennerna så att de bildar skyddande skåror vilket kommer väl till pass när de ska gräva.

Vivelns larver blir omkring 10 millimeter på längden  och har vanligtvis en något böjd kropp som saknar ben. Huvudet är brunaktigt och kroppen gulaktig.

Den fullvuxna viveln mäter omkring 5-10 millimeter, vilket dock varierar beroende på art. De vuxna vivlar som finns i Sverige har en mattsvart kroppsfärg, medan det finns rejält färgglada arter i tropikerna.

Vivlar som skadedjur

De skador som vuxna vivlar orsakar bidrar sällan till att växterna dör. Det är snarare larverna som är de stora  skadegörarna då de ofta åsamkar stor skada på växternas rotsystem, vilket leder till att många växter försvagas och dör.

Små skalbaggar bär också gärna med sig svampar in i ett  träd, där de sedan fäster svamparna i trädets gångar och väggar. Därefter sköter de svamparna noga eftersom dessa nu utgör den huvudsakliga födan. Det kan till och med hända att de behöver försvara sina svampar mot andra svampar.

Bli av med vivlar

Vivlar tar sig lätt in i en bostad via produkter som vi människor bär hem från affären. Det är på så vis de helt plötsligt kan finnas i ditt kök och bland dina matvaror, vilket betyder att du snabbt behöver lokalisera källan till angreppet och genast kassera den/det.

Finns det liknande produkter i närheten bör du även undersöka dessa och se till så att allt som kan vara av intresse för små vivlar (men också andra skadeinsekter) hamnar i tättslutande burkar och väl förslutna påsar. Vi minsta misstanke om angrepp bör de istället kasseras omedelbart.

Vissa vivlar angriper specifika växter, såsom benved, begonior och rhododendron medan andra arter föredrar syrén och liguster.

Krukväxter har generellt sett svårt att klara av ett eventuellt angrepp eftersom växter I kruka har ett mer begränsat rotsystem än vad friplanterade växter har. Därmed är deras   möjligheter att utveckla ett nytt rotsystem, eller åtminstone nya delar till det, mycket små.

Förebyggande åtgärder

Det finns mycket du kan göra för att förebygga ett angrepp och på så vis undvika problem med vivlar inomhus eller i trädgårdsodlingen.

Du kan bland annat

  • Kontrollera alla växter du köpet och tar hem
  • Skölja rotsystemet med vatten för att spola bort eventuella larver
  • Ta bort alla vivlar du ser med hjälp av dammsugaren
  • Se till att alla växter får så bra förutsättningar som möjligt redan från start
  • Placera ut fällor för att begränsa vidare spridning
  • Sätta fast klisterband vid växternas rötter för att fånga och stoppa vivlarna i sin jakt på föda
  • Placera ut lakan under dina växter för att kontrollera om bladverket gömmer några objudna vivlar (skaka försiktigt på bladen så att vivlarna ramlar av och ner på lakanet
  • Behandla jordmånen med nematoder som är en form av biologisk bekämpning som sker med hjälp av levande organismer

Vanliga frågor om Vivlar

Kan ni ge tre snabba tips på hur man blir av med vivlar?

- Var observant på spannmålsprodukter - Kontrollera de växter du köper hem - Ta fram dammsugaren och sug upp dem

Vad äter en vivel?

Merparten av alla arter är växtätande och ofta specialiserade på en särskild växt är deras enda föda. Det finns även arter som äter en mer varierad kost, dock bestående av växter.

Jag har problem med min rhododendron och undrar om det kan bero på vivlar?

Ja, det kan det eftersom vivlar (i synnerhet öronvivlar) gärna angriper just rhododendron.

Klicka för att se fler Guider

Betyg på guiden:

4.3/5 - (26 votes)