Att följa en metallglänsande trollsländas enastående flygkonster en sensommarkväll är en upplevelse. Att just trollsländan ses som en flygande fossil, är inte så konstig med tanke på att den, liksom andra sländor, funnits på jorden i mer än 300 miljoner år. Men sländor innefattar egentligen nio olika insektordningar och trollsländan är bara en av dessa. Sländor är en del av vår natur och ses inte som något skadedjur.
Följande går vi igenom lätta, generella fakta om några av våra vanligaste sländor, vad som allmänt kännetecknar en slända samt deras livscykel.
Vi rekommenderar
Kort om sländor
Begreppet sländor utgör inte någon egen ordning utan består av nio separata insektsordningar med individuella levnadsmiljöer, födointag och livscykler. Det de olika ordningarna har gemensamt är två par genomskinliga vingar som är uppbyggda av membran och ribbor och som till skillnad från fjärilar saknar fjäll. Hos några arter är de bakre vingparet tillbakabildade eller saknas helt och hos nattsländorna är vingarna håriga och därför knappt genomskinliga. Flertalet sländor är knutna till sötvatten. Den minsta sländan är stövsländasom är mycket liten, endast 1,2 millimeter och vinglös och bland de största hör blå kejsartrollslända, som kan uppnå en vingbredd på 120 millimeter och en längd på 85 millimeter. Nedan kan du läsa om några av våra vanligaste sländor.
Trollslända är en av våra största insekter med kroppslängd på cirka 84 millimeter och vingspann på cirka 110 millimeter. Sitt karakteristiska utseende med de metalliska färgerna, de två vingparen, de stora fasettögonen (30 000 ögon), de korta borstliknande känselspröten och den långsmala kroppen gör den lätt att känna igen. Trollsländan, som är ett rovdjur och en mycket skicklig jägare, söker föda även bortanför vattendrag. Parning sker vid vattendrag där också äggen läggs. Larven lever i vatten i 1 – 5 år. Den vuxna trollsländan lever cirka 2 veckor till 2 månader. Det finns 57 arter trollsländor.
Bäckslända är medelstor till stor, och ofta brun, gul eller grönaktig. Den har två vingpar där det bakre paret är bredare än de främre och viks ihop likt en solfjäder. Bäcksländan har långa, tunna antenner samt ett utskott i bakkroppsspetsen. Den håller alltid till vid och runt rinnande vatten. Bäcksländan är en långsam flygare och flera arter intar ingen föda som vuxen, en del lever på pollen eller skrapar algen från stenar. Äggen läggs i vatten och larven lever i vatten under 1 – 3 år och den vuxna bäcksländan endast ett par veckor. Det finns vår- sommar- och höstarter. Det finns 38 arter bäcksländor.
Dagslända är en mindre, klent byggd slända, 3 – 30 millimeter, som är ganska oansenlig i färg. Den har tre långa stjärtspröt och korta borstliknande antenner. Dess stora breda framvingar har ett ribbnät som påminner om trollsländans vingar. I vila är vingarna uppåtriktade (som fjärilars) och kan varken vikas bakåt eller veckas. På en del arter är ögonen delade i två partier för att tjäna olika syften. Dagsländors mundelar är förkrympta och som vuxen slända intar de ingen föda utan dess enda mål är att fortplanta sig. Dagsländor lever vid vatten och utgör en viktig del som föda till fiskar. Hanarna har en specifik flygstil där de, i svärmen, höjer och sänker sig. Honan, som sitter och väntar, flyger in i svärmen och fångas av en hane för parning. Hanen dör efter parningen och honan lägger äggen i vattnet. Larven lever sedan i vatten under 2 – 3 år. Den vuxna dagsländan lever endast ett par timmar till några dagar. Det finns 60 arter dagsländor.
Nattslända är en liten till medelstora slända (2 – 23 millimeter). Arterna liknar nattfjärilar och är ofta oansenligt bruna till gulbruna i färgen, har långa antenner som är framåtriktade och håller vingarna taklagda över kroppen. Vingarna är täckta med hår eller är helt kala. Vingparen är välutvecklade flygvingar, där det främre paret är kraftigare än de bakre. Förutom fasettögonen har nattsländor även tre punktögon uppe på hjässan. Mundelen består bland annat av en stor underläpp som används till att suga upp vätska. Nattsländor lever vid vatten och då föredragsvis vid rinnande vatten. De genomgår fullständig förvandling och larverna lever i vatten. Vissa arter bygger rörliknande hus av silke och annat material där larven lever och även förpuppas i. Larven lever 1 – 3 år i vatten och den fullvuxna nattsländan några veckor. Det finns 220 arter nattsländor.
Näbbslända har fått sitt namn på grund av att huvudet är förlängt nedåt och därmed liknar en näbb. I spetsen finns bitande mundelar. Näbbsländan är 3 – 14 millimeter och har fyra långa smala vingar i (i vissa fall är dessa förkrympta) som i vilande läge vilar platt mot kroppen. Färgerna kan vara brokiga och variera mellan svartbrun, gul, blå eller grön. Näbbsländor ses i skuggiga miljöer som skog, skogsbryn, öppen skogsmark beroende på art. De lever på döda insekter, nektar, ruttnande växter eller mossa. Vingar till trots, ses näbbsländor ofta krypande på marken. De genomgår fullständig förvandling och äggen läggs i marken. Det finns 5 arter näbbsländor.
Nätvingar har en långsmal kropp med tunna, ofta rundade, vingar. Vingarna har rikt förgrenat ribbnät. Fram och bakvingar är ungefär lika stora och i vilande läge är de taklagda över kroppen. Beroende på art är de i storlekar mellan 1, 5 – 35 millimeter. Antennerna är långa och tunna och riktade framåt och mundelarna är nedåtriktade. De varierar i färger som gul, grön, beige och brun. De har stick- och sugande mundelar och de flesta nätvingar är rovdjur, men vissa arter lever på pollen och andra ingenting alls som vuxen. Nätvingar genomgår fullständig förvandling. Äggen läggs i vatten eller i marken beroende på art. Det finns 68 arter.
Motverka
Det finns ingen anledning att motverka eller oroa sig över sländor, då de är en naturlig del av vår natur.
Betyg på guiden: