Fläskänger » Ultimata Guiden

Fakta om fläskänger

Man brukar skilja mellan husänger och fläskänger, både när det gäller utseende, beteende och utbredning. 

Vanligtvis påträffas fläskängrar i skafferiet där både larver och fullvuxna ängrar lever av diverse livsmedel. Även i garderober och klädkammare kan fläskängrar förekomma, där de kan orsaka skada på såväl skinn- som pälsplagg. 

Det finns en del förebyggande åtgärder du kan vidta för att undvika såväl uppkomst och fortplantning av ängrar. Även medel och fällor går att införskaffa i syfte att fånga dessa skadedjur. 

Beteende 

Något som är utmärkande för fläskängrar är att de gärna tar sig in genom ventilationsluckor, skorstenar och öppna fönster. Därför bör du vara extra noga med att hålla utkik under varma månader då du vädrar oftare än vanligt. 

Fläskängrar som tar sig in i ett skafferi eller en låda i köket lever helst på rester av olika livsmedel, såsom kött (gärna torkat), ost och fisk. Har de däremot tagit sig in i en klädkammare, vind eller garderob äter de snarare på skinn- och pälsprodukter (plädar, skinnjackor, skor, väskor etc.). 

Utseende

Till skillnad från fläskängern som är svart med ett ljust band som löper tvärs över ryggen, är husängern helt och hållet mörkt brun eller svart. Fläskängern känns dessutom igen på de små svarta fläckar som markerar det övre vingpartiet.

Larverna är bruna med vit huk och långa bruna hår på ryggen. De blir omkring 8 millimeter långa, medan fullvuxna fläskängrar blir omkring 10-15 millimeter. 

Levnadssätt

Då fläskängern är en typ av skalbagge anses den vara en tillgång i utomhusmiljöer, främst i egenskap av renhållare. Annat är det inomhus där den mest orsakar skada och därmed klassas som skadedjur. 

Husängern lever främst av animaliska produkter som ost, kött och fisk men kan även gnaga i sig både päls- och skinnbeprydda kläder, väskor och filtar etcetera. 

Oftast tar sig fläskängrarna in i privata bostadshus via skorstenen eller en ventil, men de kan också komma in med hjälp av en huskatt som fångat en mus med ängrar i. Även i torrfoder som serveras till hundar och katter kan fläskängrar utvecklas och leva. 

Utbredning

Det finns omkring 850 olika arter ängrar, varav 36 är kända i Sverige. Så många som 18 av dessa 36 förmodas ha införts i landet på olika sätt. I Sverige förekommer flera arter inom samma ängersläkte, varav fläskänger, husänger, rävänger och pälsänger är bland de vanligast förekommande (läs vår guide om pälsänger). 

De båda arterna pälsänger och fläskänger förekommer såväl utomhus- som inomhus och larverna kan orsaka stora skador på såväl päls-, skinn- och ylleplagg som matvaror.

Reproduktion 

Vuxna fläskängrar är vanligtvis mycket aktiva och kan påträffas långt ifrån den plats där de utvecklades. En enda hona kan lägga hundratals ägg som placeras i små smala springor i diverse födoämnen. 

Det tar cirka nio dagar för äggen att kläckas vid en temperatur på runt 17 °C, medan det endast tar hälften så lång tid vid en temperatur på omkring 27 °C. De nykläckta larverna är både ljusskygga och besvärliga, vilket inte minst märks på de strängar av avföring som larverna lämnar kvar i angripna matvaror och dylikt. 

Är det gynnsamma förhållanden kan larverna växa och bli fullvuxna på mindre än en månad. Väl fullvuxna söker sig de nya fläskängrarna till en lämplig plats, som ett hålrum eller en papperspåse, för att förpuppa sig. 

I en ouppvärmd lokal kan fläskängern övervintra likt skalbaggar, som är aktiva först när våren kommer. Är det däremot varmt och skönt (som inomhus) är dessa skadedjur aktiva året runt.

Fläskänger som skadedjur 

I naturen fyller fläskängrar en viktig funktion som renhållningsarbetare då de äter rester från gamla fågelbo och döda smådjur som möss och dylikt. När de tar sig in i bostadshus via en ventilationslucka eller en skorsten är det snarare för att mumsa på gamla matrester. De kan också äta resterna av en död fågel eller mus som katten har fångat. 

Fläskängrar kan dessutom reproducera sig i torrfoder som ges till katter och/eller hundar. Därmed är det viktigt att, likt övrigt angripna livsmedel, slänga allt torrfoder som har blivit angripet av fläskängrar. 

Även i industrier där det tillverkas torkad fisk och andra foderämnen med kött och benmjöl som ingredienser kan man få stora problem med fläskänger.

Motverka fläskänger

Rödceder är ett väl beprövat medel mot diverse skadedjur och funkar bra mot skadedjur som pälsänger, mal, silverfisk och fläskänger. Produkter av rödcederträ utsöndrar en särskild doft som de flesta människor uppfattar som behaglig, men som många skadedjur skyr. 

Även lavendel med sina multifunktionella egenskaper är en effektiv och samtidigt väldoftande. Du kan med fördel placera ut en eller flera linnepåsar fyllda med lavendel i en garderob, klädkammare eller ett skafferi för att motverka såväl fläskängrar som andra skadedjur.

Vid misstanke om fläskänger

Det finns som tur är en hel del du själv kan göra för att förebygga uppkomsten och fortplantning av fläskängrar i ditt hem. Utomhus är de ingenting att göra åt då de dessutom tjänar som naturliga rengörare så länge de håller sig ute i naturen. 

Har de tagit sig inomhus är det lite värre eftersom de, trots sin ringa storlek, kan orsaka ganska stora skador både på livsmedel och textilier. Därmed bör du vidta åtgärder omedelbart om du misstänker att du har fått påhälsning av fläskänger. 

Förebyggande åtgärder 

• Töm lådor och skåp på bestick, porslin, livsmedel, kläder mm. 
• Avlägsna eventuellt hyllpapper
• Rengör alla skåp, lådor och hyllplan riktigt noga 
• Dammsug alla skrymslen och vrår för att avlägsna såväl skadedjur som smulor 
• Förslut dammsugarpåsen i en plastpåse och frys in den innan den slängs 
• Släng alla angripna produkter 
• Förvara livsmedel i tättslutande förpackning
• Täck utomhusventiler med insektsnät (funkar även mot mygg och flugor mm) 

Håll extra koll 

• bakom spis, kyl, frys, diskbänk och tvättmaskin 
• vid dörrar, fönster och ventiler som ofta står öppna

Vanliga frågor