Vildsvin » Ultimata Guiden

vildsvin i natur

Vildsvinet tillhör familjen svindjur (Suidae) och ordningen partåiga hovdjur, en art som vanligtvis delas in i trettiotal underarter, varav tamsvinet är den domesticerade arten.

Ursprungligen kommer vildsvinet från västra Europa, men har efter hand spridit sig till stora delar av världen. Numera är vildsvin en vanlig syn i såväl Nord- som Sydamerika, samt i Australien och närliggande öar. Denna utbredning gör att vildsvinet räknas som ett av världens mest spridda däggdjur.

Snabbguide:

  • Vildsvinet tillhör familjen svindjur och delas in i cirka trettio underarter 
  • Den domesticerade arten av vildsvin kallas tamsvin 
  • Både vild- och tamsvin finns över hela världen 
  • Vildsvin har ett väl utvecklat luktsinne men dålig syn 
  • Vildsvin kan gå till attack om de känner sig hotade eller trängda 
  • Två metoder för att bli av med vildsvin är viltstängsel och organiserad jakt

Vi rekommenderar

    Fakta om vildsvin

    I Sverige har vildsvin förekommit sedan mitten av 1900-talet, då utrotningen successivt avtog och domesticeringen tog vid och lämnade plats för det närsläktade tamsvinet. Numer är båda arterna vanlig i vårt avlånga land.

    Något som kännetecknar vildsvin är deras väl utvecklade luktsinne och goda hörsel. Faktum är att ett vildsvin kan känna lukten av en människa på över 500 meters avstånd; något som kan försvåra vid organiserad vildsvinsjakt. 

    Det är också tack vare det skarpa luktsinnet som vildsvin dresseras till att spåra tryffelsvamp, vilket främst sker i något varmare länder på kontinenten.

    Vanligtvis är vildsvin nattaktiva, men får de leva ostörda kan de även leta föda och vara aktiva under dagtid. De rör sig oftast i närheten av tät granplantering, våtmark eller odlad mark i sitt sökande efter föda, som till största delen består av vegetabilier. 

    Sökandet sker med hjälp av trynet som de använder för att “böka” i jord och mark, där de kan hitta allt från ekollon och möss till potatis, majs, rötter och svamp. Trots att de föredrar vegetabilier är vildsvin allätare, vilket gör att de även kan äta sopor och döda djur.

    Utseende 

    Vildsvinet har en högrest bog, sluttande rygglinje och en rak, kort svans. Sidorna är något  ”tillplattade”, huvudet trekantigt och öronen upprätta. Både hanar och honor (galtar och suggor) har utstickande hörntänder.

    Beroende på årstid skiftar pälsen från gråbrun till svart. På vintern utvecklas ett isolerande underull varpå den översta pälsen blir krullig. På sommaren blir pälsen både tunnare och kortare, vilket gör att den kan uppfattas något ljusare i färgen. Den blir då mer lik kultingarnas päls, som oftast är gulaktig med mörkare fält. När kultingarna är ett par månader gamla blir pälsen enfärgad, vilket blir den färg som pälsen har livet ut.

    Fullvuxna vildsvin kan bli omkring en meter höga och en till två meter långa. En sugga väger vanligen runt 100 kilo, medan en galt kan väga det dubbla. En kulting kan väga runt 30 kilo redan efter sex månader; en vikt som ofta fördubblas till dess att kultingen fyllt ett.

    Så skiljer du på galtar och suggor 

    Det kan vara svårt att se skillnad på hanar och honor under vildsvinens första levnadsår. Efter hand som de blir mer könsmogna blir skillnaderna allt tydligare, varpå galtarna oftast får ett kraftigt bogparti och framträdande testiklar. Även underkäkens hörntänder är kraftiga och antar en form som kan liknas vid betar. Utöver dessa kännetecken har galtarna även en puckel på nosryggen. 

    Rent generellt är suggornas kroppsform rundare än galtarnas, och suggorna rör sig oftast i grupp. Hörntänderna är mindre kraftiga och nospuckeln saknas, något som även gäller för kultingarna.

    Utbredning och beteende 

    I början av 90-talet hade Sverige omkring femhundra vilt levande vildsvin, som allteftersom åren gick ökade i antal och utbredning i såväl Götaland som Svealand, med en gräns runt Dalälven. 

    Stammen växte så pass mycket och snabbt att man i början av 2000-talet beräknade att den uppgick till cirka 300 000 vilt levande svin, trots en årlig avskjutning på 100-150 000 vildsvin. Denna ökning beror till stor del på att tamsvinen lätt blir förvildade, och att de då parar sig både med tama och vilda svin. 

    När det gäller beteendet skiljer sig galtarna från suggornas i det avseendet att hanarna lämnar flocken i samband med att nya kultingar föds. Galtarna bildar då en egen, tillfällig hjord bestående av enbart hanar där de lever i cirka två års tid. Därefter skiljs de åt för att fortsätta ett liv i ensamhet, med undantag för de parningsperioder då galtarna tillfälligt lever i en hjord med suggor, där de är underställda flockens ledarsugga.

    Reproduktion 

    Bland vildsvinen blir både honor och hanar könsmogna under det första levnadsåret. Det är dock sällan de parar sig i så tidig ålder, då suggorna gärna väntar tills de är runt 1,5 år gamla och galtarna runt 2 år.

    Parningsperioden infaller vanligtvis någon gång mellan oktober och januari. Den följs av en dräktighetsperiod på omkring 115 dagar, varpå en och samma hona kan föda allt från fyra-fem, upp till så många som åtta-nio, kultingar per kull och år. 

    Eftersom vildsvinshonorna är sociala djur lever de gärna i flock med sina ungar medans hanarna hellre lever ensamma. Det gör att de endast välkomnas in i en flock när det är dags för parning.

    Levnadssätt 

    Vildsvin är allätare även om de föredrar animalisk föda. De äter allt från daggmaskar, larver och insekter, vilket innebär att de även kan ses som nyttodjur för den som önskar bli av med skadeinsekter av olika slag. Även smågnagare, fågelungar och fågelägg kan slinka ner, vilket bidrar till att de allra flesta ändå betraktar vildsvinet som ett skadedjur. 

    Från mitten av sommaren fram till och med hösten äter vildsvinen mestadels fröer och frukter. Det är också då de kan angripa odlingar, åkrar och marker i jakt på potatis, vete, raps och havre. Skadorna kan bli både omfattande och förödande då vildsvin både bökar och trampar ner såväl jord som säd och grödor.

    Av den anledningen har man prövat att utfodra vilda svin i syfte att skydda grödor och odlingar. Hittills har denna metod prövats i länder som Spanien och Frankrike, där man har grävt ner majskorn i närheten av vinodlingar för att få vildsvinen att äta majsen istället för druvorna.

    Bekämpa vildsvin 

    Ett sätt att förebygga skador och angrepp är att anlägga viltåkrar och stängsel. När det gäller  viltåkrarna bör dessa anläggas i anslutning till ett skogsparti som är ett vanligt ställe för  vildsvin att uppehålla sig på. Viltstängsel kan uppföras i princip var som helst, så länge de följer ramar och regler vad gäller mått, avstånd och så vidare.

    Vill du prova organiserad utfodring kan du använda överskottsfrukt och övriga spannmål som med fördel placeras ut vid särskilda utfodringsplatser, gärna nära en anlagd viltåker.

    En annan vanlig bekämpningsmetod är organiserad vildsvinsjakt, vilken oftast sker på och runt stora sädesfält, skogspartier och odlingar av olika slag.

    För den som har problem med vildsvin i trädgården rekommenderas avskräckande medel för att hålla vildsvinen på avstånd.

    Vanliga frågor

    Hur farliga är vildsvin?

    Oskadade vildsvin utgör sällan någon fara vare sig för människor eller andra djur. De kan dock uppfattas som aggressiva då de är stora och ofta rör sig i flock. De använder dessutom luktsinnet för att vädra sig till mat och för att känna av eventuella faror, vilket kan göra att de ”frustar och stönar” på ett för människor ovant sätt.

    Kan vildsvin gå till attack mot människor?

    Vildsvin attackerar väldigt sällan, men om det sker är det oftast på grund av en stressad eller pressad situation. Det kan till exempel vara en påstridig hund som kommer lite för nära, vilket kan leda till att vildsvinet känner sig hotat eller trängt.

    Hur ska jag bete mig om jag stöter på ert vildsvin?

    Det bästa är att försöka behålla lugnet samtidigt som du viftar med armarna och ger ifrån dig tydliga ljud som vildsvinen både kan se och höra. Har du hund ska den hållas kopplad och på behörigt avstånd samt så lugn som möjligt.

    Klicka för att se fler guider

    Betyg på guiden:

    4.3/5 - (26 votes)