Trips » Ultimata Guiden (2021)

trips

Trips är en kategori av insekter som det finns flera arter av. Vad de livnär sig på beror på art. Exempelvis suger vissa växtsaft, och kan vara skadedjur, medan andra är rovdjur och livnär sig på mindre skadedjur. De kan alltså både vara skadedjur – eller bekämpare av skadedjur.

Kort om Trips

I Sverige finns ca 120 arter av trips. Vissa klassas som skadedjur utifrån att de kan skada både prydnadsväxter och odlingar. Andra arter är rovdjur och kan istället livnära sig på trips samt andra små skadedjur. 

Trips är ett av de vanligaste skadedjuren på prydnadsväxter. Bekämpning kan ske med bekämpningsmedel och biologiskt (med rovtrips).  Andra ord för trips är blåsfotingar samt millimetrar. Dess korrekta namn är däremot trips.

Det beräknas finnas ca 5500 – 6000 arter av trips i världen av dessa finns ungefär 120 i Sverige. Exempel:

  • Nejliktrips
  • Åkertrips
  • Amerikansk blomtrips
  • Bandad växthustrips

Så känner du igen trips

Insekterna är 0,5 – 12 mm långa (få är längre än 3 mm) och dess kropp är långsmal samt har fjäderliknande (fransiga) vingar. Larverna är genomskinligt gula. För att se de allra minsta kan det alltså krävas förstoringsglas eller lupp. 

 Främst är de svarta eller bruna men det förekommer även vita och gula arter. På huvudet sitter antenner som är uppdelade i från fyra till tio leder. Att de ibland kallas för blåsfotingar kommer från de häftblåsor som sitter på fötterna. Tack vare dessa får tripsen lättare fäste. Det som primärt kännetecknar de unga individerna är att dessa inte har några vingar. 

Trips förekommer i större grupper och vid goda förhållanden kan stora svärmar skapas. Däremot är de dåliga flygare och transporteras istället främst med vinden. Tripsägg är ca 0,2 mm långa och har en avlång/droppliknande form. De kläcks efter ca 2 veckor.

Upptäck trips

Om prydnadsväxter har blivit angripna av trips kan detta upptäckas genom att gråfärgade fläckar eller strimmor uppkommer på bladen. Detta utifrån att de sugit ut växtsaften. Det kan även synas små svarta prickar som är larvernas extremiteter. Vid misstanke kan växterna undersökas varpå trips främst hittas på undersidan av bladen, i blomman eller i bladveck. 

Angripna blad kan även vara ”skrynklade” vilket kommer ifrån att tripsen sugit ut växtsaft och förstört vissa celler i bladet. Uppstår skrynkliga blad på växter som generellt har släta blad bör alltså en undersökning ske för att hitta flera spår av insekterna. 

Är det inte mycket sköra växter kan blomman skakas över ett vitt underlag (exempelvis papper). Tripsen kan därmed ramla av växten.

Så slipper du trips

Det går att bekämpa trips i prydnadsväxter på flera sätt.

  1. Duscha växterna – Trips trivs bäst om det är torrt och varmt. Duscha växter som är angripna varannan dag i 3 – 4 veckor. 
  2. Duscha med såpsprit – Använd en blandning av 1 dl såpa, 1 l vatten, 1 msk T-röd
  3. Kvalsterpåsar – Biologisk bekämpning genom att dessa påsar innehåller kvalster som livnär sig på trips. Påsarna hängs därmed bara i växten. Bland annat används tripskvalstret Amblyseius cucumeris för detta. Ett annat alternativ är näbbstinkflyn som även angriper andra skadeinsekter så som bladlöss och ägg från fjärilslarver. 
  4. Insektsmedel – Följ instruktionerna på förpackning och se till att växterna tål medlet. 
  5. Mekaniskt – Ta bort de trips som upptäcks för hand eller med pincett. Ta även bort blommor och blad som är angripna. 
  6. Klisterark – Klisterark används främst för att tidigt upptäcka att det finns insektsangrepp och vilka insekter det handlar om. Därmed kan rätt insatser sättas in snabbt för att problemet inte ska bli större. De kan hängas i närheten av plantorna eller sättas på en pinne nerstucken i jorden. Klisterark används däremot inte primärt vid bekämpning.

Problem och bekämpning

Trips är en av de vanligaste skadedjursinsekterna både för prydnadsväxter och odlingar. Vid privata odlingar (exempelvis växthus) sker angreppen främst mot gurka- och melonplantor. 

Ungefär 50 av de olika arterna av trips som finns klassas som skadedjur. Genom att de kan suga växtsaft och lägga ägg i växten kan både skador och missbildningar uppstå. I värsta fall kan angreppen vara så kraftiga att växten dör. Utöver direkta angrepp kan de även sprida växtvirus, främst bronsfläcksjuka.    

Bekämpning utomhus / odlingar

Bekämpning inom jordbruk sker på flera olika sätt. Biologisk bekämpning kan ske med vissa rovkvalster eller trips som livnär sig på andra trips. Även kemisk bekämpning finns – i likhet med bekämpning av andra insekter.

Betyg på guiden: