Syrsa » Ultimata Guiden (2021)

syrsa

Syrsan är en typ av insekt som tillhör ordningen rätvingar. Det finns cirka 40 kända arter i Sverige, som alla tillhör olika över- och underfamiljer. Inom dessa familjer är vårtbitare, syrsor, mullvadssyrsor, gräshoppor och markgräshoppor mer eller mindre kända arter för de flesta av oss som bor i Sverige.

Det är med bland annat gräshoppor och vårtbitare som vi människor ofta förväxlas syrsor, även om ingen av dessa arter tillhör den grupp insekter som klassas som skadedjur. Även syrsor är i grund och botten harmlösa insekter, men då det finns en art som kan ställa till med besvär klassas de ändock som skadedjur.

Snabbguide

  • Syrsan är en insekt tillhörande ordningen rätvingar
  • I Sverige finns det ca. 40 arter
  • De två vanligaste är hussyrsan och mullvadssyrsan
  • Endast hussyrsan klassas som skadedjur
  • Syrsor ”sjunger ”genom att gnida vingarna mot varandra
  • Hussyrsan är aktiv på natten
  • En hona kan kläcka mellan 100 – 200 ägg
  • Äggen är färdigutvecklade efter 2 – 4 veckor (maj/juni)
  • Syrsor lever främst i jorden och på varma platser
  • Hussyrsor äter organiska livsmedel
  • Förebygg genom att plocka undan matrester
  • Förvara mjuka, organiska livsmedel i tättslutande förpackning
  • Hussyrsor bekämpas med insektsmedel
  • Använd nät eller lock till odlingslådor och bäddar

Bil av med Syrsa

Vid mindre angrepp inomhus kan du

  • Ta bort matrester, smulor och annat direkt
  • Bevara organiska livsmedel i tättslutande förpackningar
  • Begränsa tillgången till varma, fuktiga platser
  • Behandla med insektsspray i närheten av skafferi och annat (spraya aldrig direkt på skärbrädor eller in i en förpackning)

Vid mindre angrepp utomhus kan du

  • Täcka ytan i odlingsbäddar och dylikt med finmaskig duk
  • Använda odlingslådor med lock
  • Försöka lokalisera syrsornas boning och behandla området med insektsmedel

Syrsan som skadedjur

De svärmar av gräshoppor som skildras i den bibliska historien handlar om så kallade vandringsgräshoppor; en art som förekommer främst i Afrika och Mellanöstern men som inte trivs i våra breddgrader.

Är det gräshoppor du har att göra med kan du vara lugn då de inte orsakar några materiella skador. Lika lite åsamkar de skador på människor eller husdjur.

Hussyrsor däremot, kan äta på organiskt material som finns inomhus och är därmed att betrakta som skadedjur. Saker som matrester, brödsmulor och liknande livsmedel som får ligga framme, eller som förvaras oskyddat, mumsar hussyrsorna gärna i sig.

Vissa kan också se syrsornas sång som ett problem, i synnerhet om de tagit sig in i huset. Dock kan den även ses som en varningssignal som kan hjälpa dig upptäcka dem i tid.

Misstänker du hussyrsor kan du

  • Lyssna efter syrsans karakteristiska ”sång”
  • Hålla dig vaken för att spana efter syrsor
  • Lämna brödsmulor framme för att se om de är borta dagen efter

Fakta om syrsor

Ordet syrsa kommer från latinets ”grillus”, som i sin tur kommer från grekiskans ord för gräshoppa (grýllos). I Sverige finns det två olika arter av syrsor: hussyrsan och mullvadssyrsan, varav mullvadssyrsan klassas som starkt hotad i Sverige. Hoten är bland annat habitatförlust på grund av bebyggelse med igenväxta kringområden som följd.

Ytterligare ett hot är kalla vintrar vilket påverkar båda arterna som numera har en något begränsad utbredning. Därmed kommer det ”sjungande ljud”, som många av oss förknippar med syrsor, oftare från en gräshoppa eller vårtbitare snarare än från en syrsa.

Beteende

Något som verkligen utmärker syrsan är dess unika läte, eller ”sång”, som uppstår när den gnider sina vingar mot varandra. För hanarna del handlar det främst om att locka till sig honor.

I synnerhet mullvadssyrsan betraktas som ett skadedjur då den kan orsaka skada på rötter och annat i främst odlingar. I Sverige är mullvadssyrsan relativt sällsynt, vilket betyder att problem med skadegörelse är mindre utbrett här jämfört med många andra platser i Europa. Det är ändå så pass vanligt att det är av nytta, i synnerhet för personer som odlar, att veta hur man förebygger och bekämpar syrsor i de fall problem uppstår.

Utseende

Till utseendet skiljer sig de båda arterna åt när det gäller främst längd och färg. Medan hussyrsan blir omkring 16 – 20 millimeter lång kan mullvadssyrsan bli omkring 35 – 50 millimeter. Den sistnämnda har också tunt och fint hår över hela kroppen, medan den förstnämnda har svart teckning på huvudet.

Hussyrsan är gulbrun i färgen med långa antenner och kraftiga ben. Den har dessutom väl utvecklade flygvingar, även om den vanligtvis enbart flyger vid gynnsamma temperaturer. Mullvadssyrsan däremot är brun till ljusbrun och har en stor, bred halssköld. Frambenen är stora och platta då den här arten använder frambenen för att gräva. Till skillnad mot hussyrsan har den dessutom långa flygvingar, som används främst på nattetid.

Levnadssätt

Hussyrsan är en så kallad omnivor, det vill säga en insekt som har sin mest aktiva period på natten. Oftast är det också då hanen spelar för att locka honor till sig.

Mullvadssyrsan gillar fuktiga områden och lätt jord, som exempelvis en strandäng i närheten av en sjö, damm eller ett kärr. Även i parker, växthus och trädgårdar kan man hitta mullvadssyrsan där den tillbringar sin mesta tid under jord, där den gräver gångar och söker efter föda. Huvudfödan består främst av daggmask och insektslarver, även om den också glatt tuggar i sig vissa rötter.

I norra Sverige förekommer arten vanligtvis inomhus alternativt i avfallshögar, eftersom den inte är anpassad för den stränga kylan i Norrland.

Utbredning

Det finns omkring 25 000 kända arter i världen varav cirka 40 i Sverige. Dessa arter tillhör olika över- och underfamiljer i vilka långhornsrätvingar, vårtbitare, syrsor, mullvadssyrsor, gräshoppor och markgräshoppor är bland de mest kända.

Mullvadssyrsan finns i stora delar av Asien, Europa och Nordafrika. Man tror också att hussyrsan härstammar från just Nordafrika och delar av norra Asien, och att den med människans hjälp har spridit sig till övriga delar av världen. För Europas del betyder det en spridning under antiken, för Sveriges del vet man att syrsor förekom långt norrut redan under Carl von Linnés tid.

I Sverige förekommer mullvadssyrsan i Blekinge, Halland, Småland, Skåne, Västergötland och på Öland. Det är dock en art som långsamt minskar sitt tidigare relativt stora utbredningsområde, vilket innebär att den numera främst finns i Blekinge och Skåne samt på Öland.

Reproduktion

Mullvadssyrsan fortplantar sig i slutet av maj då honan lägger sina ägg i en särskild kammare som hon grävt under marken. En hona kan lägga mellan 100 – 200 ägg och hon vårdar dem ömt tills dess att de kläcks, vilket vanligtvis sker efter 2 – 4 veckor.

Utvecklingstiden från ägg till imago tar två år och, precis som i fallet med övriga hopprätvingar, har mullvadssyrsan omkring tio olika nymfstadier.

Så skiljer du på syrsa, gräshoppa och vårtbitare

Det är endast hussyrsan, som på latin heter Acheta domesticus, som räknas som skadedjur i Sverige. Du känner igen den på den ljust grå till gråbruna färgen, och hittar den oftast i varma utrymmen, som intill ett värmerör eller i ett pannrum. Hussyrsor var även vanliga inslag på bagerier förr i tiden, då de helst äter organiska och mjuka material (som bröd och smulor).

Syrsor förväxlas ofta med gräshoppor, som till skillnad från hussyrsorna är aktiva på dagtid. I Sverige är grön ängsgräshoppa den vanligaste arten och känns igen på sin gröna rygg och gulgröna mage.

Även vårtbitarna är lätta att förväxla med såväl syrsor som gräshoppor. Dock har de avsevärt mycket längre antenner, inte sällan längre än den egna kroppslängden. De har generellt sett en mer intensivt grön färg än vad gräshoppor har, även om det också finns grå arter av vårtbitare i Sverige.

FAQ – Vanliga frågor

Vad kan jag göra för att slippa ljudet av syrsor?

Det enklaste sättet att slippa höra ”sången” på är att sova med stängda fönster och dörrar. Alternativet är att använda öronproppar då det inte går att stoppa syrsorna från att sjunga.

Hur ser man skillnad på en syrsa och en gräshoppa?

Syrsor är först och främst mindre vanligt förekommande i Sverige jämfört med gräshoppor, vilket kan tyda på att det faktiskt är en gräshoppa du ser. De skiljer sig dessutom åt i färgen, då syrsor oftast är grå/gråbruna medan gräshoppor generellt är gröna/gulgröna. Syrsor är aktiva under natten medan gräshoppor är aktiva under dagen, vilket också kan vara en ledtråd.

Är det vanligt med syrsor i Sverige?

Det blir mindre och mindre vanligt då syrsornas utbredningsområde krymper för varje år. Främst är det i Blekinge och Skåne samt på Öland som du kan se och höra syrsor numera.

Kan syrsor vara farliga?

Svärmar av syrsor kan orsaka stor skada men oftast rör det sig om så kallade vandringsgräshoppor (som det skrivs om i Gamla testamentet) som kan förstöra hela odlingar. Det i sin tur kan leda till förödande konsekvenser för dem som lever på att odla marken, både i form av ekonomiska förluster och av svält.

Betyg på guiden: