Snytbagge » Ultimata Guiden

snytbagge

Snytbaggen, även känd som vanlig snytbagge, är en slags skalbagge. Därmed tillhör snytbaggen den artrikaste ordningen inom insekter. Dess vetenskapliga namn är Hylobius abietis, från vilken minst fyra olika arter förkommer i Norden (släktet Hylobius).

Vi rekommenderar

Snabbguide

  • Snytbaggen är en typ av skalbagge och finns i hela Sverige 
  • Snytbaggen är svart med gula fläckar
  • En vuxen bagge blir cirka 8-14 millimeter lång 
  • Snytbaggen klassas som skadedjur inom skogsindustrin 
  • Baggens huvudsakliga föda består av saftig innerbark från unga barrträd
  • Störst skador sker på nyplanterad skog på färska hyggen
  • Skadornas omfattning beror bl. a på plantans art, kondition och jordmån 
  • Titta efter avgnagd bark på stubbar och grenar för att hitta eventuella snytbaggar 
  • Icke-kemiska metoder ska, enligt EU, användas för bekämpning i första hand 

Fakta snytbaggen 

Man vet att det finns omkring 350 000 kända skalbaggsarter i världen. Cirka 4500 av dessa förekommer i Sverige. I Norden betraktas snytbaggar som skadedjur, men då främst inom skogsindustrin. Anledningen är att dess levnadssätt ofta orsakar stora och kostsamma skador. 

Främst är det nyplanterad skog på färska hyggen som drabbas, då det vanligtvis finns mängder med stubbar som innehåller föda som snytbaggen livnär sig på. Snytbaggarna använder även stubbarna vid förökning. 

Utseende

Många anser att snytbaggen har ett ganska lustigt utseende, kanske främst på grund av dess stora snyte, det vill säga nos. Vuxna snytbaggar är relativt små då de endast blir omkring 8-14 millimeter. Faktum är att till och med fullvuxna snytbaggelarver är längre än vuxna skalbaggar då de oftast är runt 14-16 millimeter. 

På en vuxen bagge är kroppen svart med gula fläckar, som tillsammans med den långa ”snabeln” är ett typiskt kännetecken för snytbaggen. 

Förekomst 

I Norden finns fyra kända arter av släktet Hylobius. Tre av dessa arter är bundna till barrträd för att överleva. De arter som kallas mindre snytbagge respektive stor snytbagge är mindre vanligt förekommande. Dock känns även dessa två arter igen på att de gnager på  barrträdsplantor precis som ”den vanliga snytbaggen”. 

I Nordamerika finns två arter från Hylobiussläktet som också kan orsakar omfattande skador  på barrträdsplantor. Här används liknande bekämpningsmetoder som i Europa i syfte att begränsa skadorna: hyggesvila, markberedning, fällor, insekticider och stubbborttagning.

Utvecklingen av nya snytbaggar är dels beroende av hyggets geografiska läge, dels av temperatur och tillgång på föda. En extra varm vår kan göra att svärmningen pågår längre än vanligt, likväl som att en kall vår kan göra att snytbaggarna gräver ner sig tidigare än de brukar (alltså går i vintervila).

Kännetecken och beteende 

Under svärmningsperioden kan vuxna snytbaggar flyga flera mil med vindens hjälp. Oftast flyger de dock relativt korta sträckor för att hitta en yngelplats så nära som möjligt. Svärmningen sker under våren efter det att temperaturen har nått upp till minst 18 grader. Det innebär att vuxna snytbaggar är ute på jakt efter lämpliga parningsområden under främst april och maj månad.

Snytbaggens huvudsakliga föda består av saftig innerbark från unga barrträd. När bark från rötter, stammar och grenar blir uppäten runt stammen kallas det att den bli ringbarkad. Detta beteende pågår oftast tills dess att temperaturen sjunker så pass mycket att snytbaggarna gräver ner sig i jorden för att överleva vintern. Är det däremot en riktigt mild höst kan ringbarkningen pågå ända fram till november-december, främst i ungskogar i de södra delarna av Sverige.

För den som vill lära sig känna igen snytbaggens angrepp ska titta efter avgnagd bark på stubbar och grenar. Då baggarna attraheras av terpener som uppstår i samband med avverkning av skog, uppehåller de sig ofta på ett och samma hygge under en längre tid. Det är också där den lägger sina ägg och ”tjänar sitt uppehälle”. Därmed blir det också lättare att upptäcka eventuella angrepp för den som ofta rör sig i samma område.

Reproduktion 

När snytbaggen är redo för reproduktion, vilket oftast sker i marken, söker den sig till områden där det finns rikligt med stubbar. Stubbarna tjänar som ”bon” för de ett till två ägg som en hona vanligtvis lägger på daglig basis under en svärmningsperiod.

Äggläggningen sker främst intill rötterna på unga barrträdsstubbar, i synnerhet tall. Ibland sker den även i kraftigare grenar och i granstubbar, även om det mest är en nödlösning. 

Könsmogna skalbaggar parar sig ofta och under i princip hela vegetationsperioden. Honorna lägger sina ägg direkt efter svärmningen, något som pågår ända fram till augusti. Ibland gnager honan ett hål i barken där hon pressar in äggen. Där ligger de sedan kvar, skyddade av växtvävnaden, tills dess att larverna är redo att kläckas.

Mängden ägg som en hona lägger är beroende av djurens aktivitet, näringsstatus och rådande väderförhållanden. Fortplantningen avtar generellt sett mot slutet av säsongen, då snytbaggarna börjar bygga upp ett reservförråd i kroppen inför hösten och vintern.

Bekämpa snytbaggen

Enligt EU-krav är det icke-kemiska metoder som i första hand ska användas för att minska snytbaggarnas skador. För FSC-certifierade skogsägare krävs särskild dispens för att använda plantor som har blivit kemiskt behandlade. 

För att skydda barken kan åtgärder såsom markberedning, plantering av äldre och mer motståndskraftiga plantor, behandling med kemiska bekämpningsmedel och hyggesvila.

Att skydda sina plantor med beläggningsskydd är det mest direkta sättet att undgå snytbaggeskador. Den tidigare insekticidbehandlingen har därmed minskat drastiskt, något som förmodligen kommer att leda till en total utfasning inom en relativt snar framtid. 

Ett annat effektivt skydd är det så kallade barriärskyddet. Det kan många gånger vara lika effektivt som ett beläggningsskydd, dock är barriärskydd svårare att massapplicera.

Snytbaggen som skadedjur 

Det finns ett antal kända orsaker som avgör hur omfattande ett angrepp blir. Några av dessa orsaker är plantans art och jordmån, geografi, hyggets ålder samt tillgången på föda.

Att snytbaggen betraktas som en skadeinsekt inom skogsindustrin beror främst på att dess levnadssätt orsakar omfattande skador på nyplanterad skog. Det är skador som oftast leder till att skogsägarna förlorar stora belopp varje år. Merparten av skadorna uppkommer i samband med att nykläckta snytbaggar gör ett så kallat näringsgnag, vilket sker både vår och höst. 

Problemet med snytbaggar betraktas av många som ett direkt resultat av kalavverkning med efterföljande nyplantering. Hyggesdoften lockar snytbaggarna till sig och de nysatta plantorna innehåller tillräckligt med föda för att baggarna ska stanna kvar.

Vanliga frågor om Snytbaggen

Går det att klara skador utan giftiga bekämpningsmedel?

Det finns olika mekaniska skydd för täckrotsplantor. Skydden har visat sig vara lika effektiva som exempelvis insekticider och kan användas under såväl första som andra året.

Kan man klara sig undan snytbaggar genom att så i stället för att plantera?

Du kan försöka så i samband med markberedning, helst ett till två år efter avverkning. På så vis är hygget minst fyra år innan sådden uppnått en storlek som är attraktiv för snytbaggen. Om det finns några baggar kvar, vill säga.

Jag har hört att plantor kan behandlas med ex. vitlök då snytbaggarna tycker illa om den doften. Är det verkligen sant?

Det har gjorts tester med vitlök och andra substanser som avger en stark, enligt vissa, illaluktande doft. Vissa av dem hade viss effekt men tyvärr var den ganska så kortvarig. Det är viktigt att komma ihåg att snytbaggar har helt andra lukt- och smakreceptorer än till exempel människor.

Kan man inte bara ta bort alla stubbar så att larverna inte kan utvecklas ?

Det skulle kunna leda till minskad förökning och till att de larver som finns kvar får sämre förutsättningar att överleva. Å andra sidan skulle de rötter som blottläggs kunna bli potentiella habitat för snytbaggarnas ägg, så det finns både för- och nackdelar med den metoden.

Klicka för att se fler Produkter

Betyg på guiden:

4.2/5 - (34 votes)